Ska du köpa din första elbil eller har du precis skaffat en? Då möts du snabbt av en helt egen ordlista full av förkortningar och begrepp ingen riktigt förklarar som kW, kWh, CCS, WLTP, Mode 3. Här reder vi ut vad allt betyder, så du hajar vad som gäller nästa gång du står vid en laddare eller läser en biltest.
Laddning och laddkontakter
AC (växelström): Den ström som kommer ur ditt vägguttag och som laddboxar levererar. Bilens ombordladdare omvandlar AC till DC innan det når batteriet, vilket är anledningen till att normalladdning alltid går långsammare än snabbladdning.
CCS: Typ av laddkontakt som används vid snabbladdning. Är numera EU-standard och alla elbilar som säljs i Sverige har CCS-uttag.
CHAdeMO: En mindre vanlig laddkontakt för snabbladdning. Nissan Leaf är den mest kända bilen med CHAdeMO-uttag, men allt färre nya modeller använder standarden.
DC (likström): Strömmen som används vid snabbladdning. Vid likström flödar strömmen hela tiden åt samma riktning, och eftersom den går direkt till batteriet utan att passera bilens ombordladdare kan effekten bli mycket högre än vid växelström.
Laddkurva (konstantladdning): Beskriver hur laddeffekten varierar under en snabbladdning. De flesta bilar laddar snabbast när batteriet är runt 10–50 procent, och sedan tappar effekten i takt med att batteriet blir fullare, som att hälla vatten i ett glas går fortare i början än när det nästan är fullt. Det är därför en laddares maxeffekt sällan säger hela sanningen om hur snabbt just din bil laddar.
kW (kilowatt): Anger hur snabbt bilens batteri kan laddas. Har du laddat med 1 kW i en timme har det hamnat 1 kWh el i batteriet. Ju fler kW du kan ladda med, desto snabbare går det.
kWh (kilowattimme): Anger hur mycket el bilens batteri kan lagra, ungefär som liter i en bensintank. Som tumregel drar en elbil 1,5–2 kWh per mil. En liter bensin motsvarar för övrigt ungefär 9,1 kWh energi.
Laddbox: Även kallad normalladdare, destinationsladdare eller laddstolpe. Ett uttag som levererar växelström som bilens ombordladdare sedan omvandlar. Ger säkrare och snabbare laddning än ett vanligt vägguttag men ska inte blandas ihop med en snabbladdare.
Laddhastighet: Beror på både hur många kW laddaren, laddboxen eller uttaget kan lämna och hur många kW bilen kan ta emot. Det är alltid den lägsta siffran av de två som avgör hur snabbt du faktiskt kan ladda.
Laddoperatör: Företaget som äger och driver en laddstation, till exempel Ionity, Recharge eller Tesla Supercharger. De flesta kräver ett konto eller en app för att starta laddningen, ibland även ett fysiskt RFID-kort (en laddbricka) som funkar som en nyckelbricka mot laddaren. Det är dock lagkrav på möjlighet att betala med kort sedan april 2024.
Mode 1, 2, 3, 4: Benämningar på olika typer av laddning med olika säkerhetsgrad. Mode 1 är enklast, en sladd rakt i ett vanligt vägguttag. Mode 2 har en kontrolldosa på sladden, till exempel en jordfelsbrytare. Mode 3 innebär laddning i en laddbox med högre säkerhetsgrad. Mode 4 är snabbladdning.
Ombordladdare: Delen i bilen som vid normal- eller boxladdning omvandlar växelström från elnätet till likström, som batteriet faktiskt vill ha. Ju större effekt ombordladdaren klarar, desto snabbare går laddningen. Vid snabbladdning behövs den inte, eftersom en snabbladdare levererar likström direkt.
Schuko: Teknisk benämning på det vanliga vägguttaget du har hemma.
Snabbladdare (även DC-laddare): Levererar likström direkt till batteriet. Vanligast idag är 150–400 kW, men det finns laddare med endast 50 kW. De flesta snabbladdare har både CCS- och CHAdeMO-kabel fast fixmonterad.
Supersnabbladdare (HPC, High Power Charging, eller Superchargers som Tesla kallar sina): Snabbladdare med extra hög effekt, vanligtvis mellan 50 och 500 kW.
Typ 1, Typ 2: De två vanligaste laddkontakterna vid normalladdning. De flesta europeiska bilar och laddstolpar har Typ 2, medan äldre eller amerikanska/asiatiska modeller ibland har Typ 1. En kabel med Typ 2 i ena änden och Typ 1 i den andra löser problemet om bilen har fel uttag.
V2G (Vehicle-to-Grid): Teknik som gör att bilen kan mata tillbaka el till elnätet, till exempel för att jämna ut belastningen när elpriset är högt. Fortfarande ovanligt i Sverige, men fler bilar och laddboxar börjar stödja det.
V2L (Vehicle-to-Load): Möjligheten att använda bilens batteri som ett rullande eluttag, till exempel för att driva en kaffebryggare på camping eller ladda verktyg. Allt fler nya elbilar har stöd för det.
Växelriktare: Omvandlar likström till växelström. Batteriet lämnar ifrån sig likström, men elmotorn behöver växelström för att snurra, så växelriktaren sitter mellan batteriet och motorn.
Räckvidd och förbrukning
Enpedalskörning (one-pedal driving, OPD): Körsätt där du i princip bara använder gaspedalen. Släpper du foten bromsar bilen in kraftigt genom regenerering, ofta ner till stillastående. Många tycker det blir både bekvämare och mer effektivt i stadstrafik, men det tar en stund att vänja sig vid.
Förbrukning: Hur mycket el bilen drar per mil, vanligtvis mätt i kWh/mil. Motsvarigheten till bränsleförbrukning i en bensinbil, och den siffra som i praktiken avgör hur långt du kommer på en laddning – snarare än den teoretiska räckvidden enligt WLTP.
NEDC: Den äldre körcykel som användes innan WLTP infördes. Gav ofta orealistiskt höga räckviddssiffror, så stöter du på NEDC-värden för en äldre bil bör du räkna med att verklig räckvidd är betydligt lägre.
Räckviddsångest: Oron för att inte hinna fram innan batteriet tar slut. Minskar snabbt i takt med att man vänjer sig vid laddplanering, men är fortfarande den vanligaste invändningen mot elbilar bland de som aldrig ägt en.
Regenerering (kraftåterföring): När rörelseenergi laddas tillbaka till batteriet vid inbromsning eller när man släpper gasen och ”motorbromsar”. I de flesta elbilar kan man själv välja hur kraftig regenereringen ska vara.
WLTP: Den körcykel (ett standardiserat körmönster) som alla bilar som typgodkänns i EU måste testas enligt, för att räckviddssiffror ska gå att jämföra mellan modeller. Testet görs i ett labb vid 23 grader och speglar sällan verklig körning särskilt väl, framför allt inte vid motorvägsfart eller kyla. Räkna gärna med 10–20 procent lägre räckvidd i verkligheten, mer om det är vinter. Läs mer om WLTP här.
Bil och teknik
BEV (Battery Electric Vehicle): En ren elbil som enbart drivs av batteri, till skillnad från laddhybrider. Används ofta som synonym till EV.
EV (Electric Vehicle): Samlingsbegrepp för elbil. Ibland används BEV och PHEV som mer specifika förkortningar för att skilja på rena elbilar och laddhybrider.
HEV (Hybrid Electric Vehicle): Vanlig hybrid utan möjlighet att laddas via sladd. Batteriet laddas enbart genom regenerering och motorn, och elmotorn kan bara driva bilen korta sträckor.
MHEV (Mild Hybrid Electric Vehicle): Mildhybrid med ett litet batteri som hjälper förbränningsmotorn vid acceleration och sänker förbrukningen något. Kan aldrig drivas på enbart el.
OTA-uppdatering (Over-The-Air): Mjukvaruuppdatering som laddas ner till bilen trådlöst, ungefär som på en mobiltelefon. Kan innebära allt från nya funktioner i infotainmentsystemet till förbättrad räckvidd eller laddeffekt.
PHEV (Plug-in Hybrid Electric Vehicle): Laddhybrid som har både förbränningsmotor och ett batteri som går att ladda via sladd, till skillnad från en vanlig hybrid (HEV).
SoC (State of Charge): Batteriets laddningsnivå i procent, motsvarigheten till bensinmätaren. Många snabbladdningsappar och bilens display visar SoC i realtid under laddning.
Ekonomi och ägande
Bonus malus: Det svenska skattesystemet som ger lägre fordonsskatt till bilar med låga eller inga utsläpp och högre skatt till bilar med höga utsläpp. Beloppen och reglerna har ändrats flera gånger, så kolla alltid aktuella siffror hos Transportstyrelsen innan du räknar på ett köp.
Förmånsvärde: Den skatt du som anställd betalar för att få använda en tjänstebil privat. Elbilar har historiskt gynnats med lägre förmånsvärde än motsvarande bensin- eller dieselbil, men även här förändras reglerna över tid.
